E-klubb
E-klubb är ett elektronisk hjälpmedel för att hitta kamratstöd. Alla kamratstödsgrupper har ett gemensamt mål; Att hitta personer ilikadan livssituation. Även fast målet är samma kan ändå innehållet vara olika;Vissa grupper fokuserar mer på diskussion, medan vissa grupper har olika gemensamma aktiviteter som största delen av innehållet. Eftersom det är frågan om en e-klubb kommer denna kamratstödsgrupp att fokusera på diskussion och samtalsämnen som är stödjande och resursförstärkande för klienten.
Handledning
Före en grupp träffas för första gången har det redan hänt mycket. Grupper som fungerar som kamratstöd bildas oftast då det finns ett gemensamt mål för deltagarna. Före en sådan grupp bildas har det funnits ett behov av en grupp med ett specifikt mål och kamratstöd. Då den professionella får vetskap om behovet av en grupp som fungerar som kamratstöd kan hen fundera ut detaljer
angående gruppen; Hur gruppen skall fungera, innehållet, hur skall deltagarna rekryteras till gruppen etc.
Fem steg att ta i beaktande:
- Vetskap om behovet av en kamratstödsgrupp når den professionella
- Val av samarbetspartner
- Nå målgruppen
- Uppmuntra målgruppen till att delta i gruppen
- Kamratstödsgruppen börjar
Ledaren måste även bestämma om gruppen skall vara öppen eller sluten. Då det är frågan om en öppen grupp kan det komma nya deltagare till gruppen i vilket skede som helst, då gruppen är sluten är deltagarna samma från början till slut. Eftersom denna e-klubb är en kamratstödsgrupp där man även kommer att diskutera känsliga ämnen är det viktigt att deltagarna känner sig trygga i gruppen för att möjligtvis även fortsätta med kamratstödet efter e-klubbens slut. Med hänsyn till detta är det mer passande om e-klubben är sluten. För att öka delaktigheten i gruppen kan man bestämma om regler under den första träffen. Reglerna handlar främst om tidpunkt för träffarna, gruppmedlemmarnas beteende, tystnadsplikt och möjligtvis annat som man vill tillägga.
En bra ledare följer även med interaktion inom gruppen, både den verbala och ickeverbala. Det är viktigt att ledaren märker även sådant som inte blir sagt och att en ledare känner till olika processer som kan ske i gruppen.
Förslag på e-klubbsträffar
Under den första träffen är ledaren av stor betydelse. Fokusen kommer ligga på att lära känna varandra och bygga upp en bra gruppanda. Genom att lägga upp gemensamma regler för gruppen ökar man tryggheten i gruppen, därför kommer den första träffen även att fokusera på regler. Före den första träffen och under den första träffen är ledaren av stor betydelse, och detta är bra att ta i beaktande då man planerar en e-klubb. Medlemmarna i gruppen kan känna sig stela, försiktiga och blyga, då är det ledarens uppgift att få alla medlemmar att känna sig delaktiga. Därför
är det bra att börja den första träffen med att ledaren och varje medlem presenterar sig själv samt berättar någonting om sig själv.
Under den andra träffen tas flera ämnen till diskussion som berör närståendevårdarens behov, både fysiska, psykiska och sociala. Som professionell kan man ta upp och behandla dessa delar tillsammans med gruppmedlemmarna under träffarna.
Många närståendevårdare upplever stress, får skuldkänslor och dåligt samvete när det kommer till vårdandet av den anhöriga. Detta är något som man inom gruppen kan tangera och därefter låta gruppmedlemmarna själva reflektera och diskutera.
Den fysiska belastningen som närståendevårdare har är mycket individuellt. Men lyft och ständigt upprepade moment kan vara en del av närståendevårdarens vardag vilket i sin tur kan ge fysiska besvär i rygg, nacke axlar och armar och utöver det nämns även störd nattsömn som en aspekt, både fysiskt och psykiskt. Som professionell är det viktigt att betona den hjälp som finns att tillgå, både gällande fysiska hjälpmedel men också möjligheten till assistans i vardagen. Som närståendevårdare har man, enligt lag, rätt till avlastning och hjälp, och detta bör vi som profesionella verkligen hjälpa dem att ta tillvara.
Människor
är till stor del sociala varelser och behöver social stimulans för att må bra.
Men risken finns att man, som närståendevårdare, förbinder sig till vårdandet och
på så sätt isolerar sig från omvärlden. Det är då viktigt att som professionell
att poängtera vikten av sociala nätvärk och upprätthållandet av vänner, och det
är även här e-klubben kommer in som stödfunktion för de som är
närståendevårdare. E-klubben skall göra det möjligt för närståendevårdare att
träffas, utveckla och bibehålla sociala nätverk över internet. Detta skall öka
deras möjligheter att få den sociala stimulans de behöver och som de eventuellt
inte skulle fått annars. Det skall minska isoleringen för dem men också,
förhoppningsvis, ge dem ett kamratstöd som de vill hålla kvar vid och utveckla
tillsammans även efter att den professionella valt att avsluta de officiella
gruppträffarna.
Under den tredje träffen skulle information om stödformer och tjänster tangeras och diskuteras. Samtidigt skulle man kunna gå igenom vilka stödformer och tjänster närståendevårdare är berättigade till. Dessutom kan deltagarna inom E-klubben dela med sig av sina egna erfarenheter beträffande olika stödformer och tjänster de använder sig av. Förslagsvis bör någon ur den sociala sektorn diskutera dessa ämnen då det innefattar olika typer av stödformer och tjänster.
Som närståendevårdare kan man få stöd på många olika sätt och i olika former för att klara av vardagen. Det känslomässiga stödet fås oftast från bekanta medan det praktiska stödet ges av professionella eller personer som är i samma situation. Så gott som alla kommunerna erbjuder olika stödformer för närståendevårdare. Med stöd menar man allt från bemötande, information, råd/utbildning, enskilda samtal samt "må-bra-aktiviteter". Forskning har visat att stödformerna för närståendevårdarna blivit allt vanligare för varje år.
Under den sista träffen kan gruppen, med sin handledare, gå igenom hela e-klubbing processen. Det är viktigt att professionella får feedback för att kunna utveckla och förbättra e-klubbar i framtiden.
Utvärdering kan göras tillsammans med hela gruppen eller enskilt och som stöd kan man exempelvis använda sig av en frågeblankett. Feedbacken de professionella får kan bestå av gruppens upplevelse gällande e-klubben. Det som de professionella är intresserade av är gruppens upplevelser gällande e-klubbing, vilka saker som har varit de viktigaste inom träffarna och vad har de saknat.
Avslutning är en del av varje process men det kan väcka stora känslor för deltagarna och därför är det viktigt att man bearbetar dem. Deltagarna kan känna sorg och det kan kännas tungt och skrämmande att vara utan kamratstöd efter e-klubbing men meningen är ändå att gruppen skall fortsätta träffas sinsemellan och ha nytta av varandra då de är i samma livssituation. En bra avslutning ger bra möjligheter till fortsatt stöd, med tanke på framtiden, och fortsatt kontakt. Ingen ska vara ensam med sina känslor i en krävande livssituation.