Närståendevård

Med begreppet närståendevårdare menar man en person som vårdar och tar hand om en sjuk eller åldrande anhörig eller någon med en funktionsnedsättning. Det är viktigt att komma ihåg att närståendevårdaren skall vara en anhörig eller en annan närstående person. Det finns ingen specifik åldersgräns för stödet för närståendevård, utan lagen är samma oberoende om det gäller föräldrar till ett barn med en funktionsnedsättning eller en person som tar hand om en åldrande förälder.

Eftersom stödet för närståendevård är en lagstadgad social tjänst är det kommunen som ansvarar för det. I lagen om stöd för närståendevård (937/2005) står villkoren för bland annat, beviljande av stöd och service, om vård- och service planer och om närståendevårdarens ledigheter. Kommunen bestämmer sedan om det beviljar stöd och hur mycket resurser de skall använda sig av till närståendevårdare.

Forskning

Materialet som hittas vid forskning gällande närståendevård, innefattar inte endast forskning kring närståendevård till personer med Multipel Skleros utan innefattar all typ av närståendevård,
oavsett sjukdom eller situation. Men all litertur pekar ändå åt samma gemensamma behov för närståendevårdare oavsett om litteraturen är riktad till specifika sjukdomar.

Oberoende litterära källor angående närståendevård uttrycker alla liknande känslor kring vårdandet och tillvaron; oro, stress och ett dåligt samvete för att inte räcka till. Men också en styrka som de aldrig
trodde att de hade, för att stå upp för sin partner då inte deras talan hördes.

Behov

Behovennärståendevårdare uppvisar involverar en människas alla behov både fysiska, psykiska och sociala. De fysiska behoven för närståendevårdare är mycket individuellt. Men som närståendevårdare kan lyft och rörelser vara ensidiga och tunga vilket senare kan leda till värk i rygg, nacke, axlar och armar. Dessutom kan nattsömnen påverkas, vilket även ger fysisk och psykisk belastning
på närståendevårdare. Känslor som oro, stress och att inte räcka till upplever flera närståendevårdare och det påverkar dem inte bara psykiskt utan det kan även ge fysiska tecken såsom yrsel, hjärtklappning och trötthet. Ofta försummar närståendevårdaren sin egen hälsa i förmån för den anhöriga. Vilket i sin tur kan leda till utslitning i förtid och tillsammans med långvarig sömnbrist kan
det leda till ytterligare försämring av hälsan. Människan är till stor del social och risken finns att man som närståendevårdare blir isolerad och fastnar i omvårdnaden av den andre vilket resulterar till att man inte längre träffar sina vänner och delvis förlorar sina kontaktnät. Under det sociala behovet
kommer e-klubben in då syftet med den är att stöda närståendevårdare i hemmet. Men då tjänstedesign är kundcentrerat och vill uppfylla människans alla behov, är lösningen på det att beakta de fysiska och psykiska behoven under e-klubbträffarna.