Multipel Skleros

MS är en progressiv neurologisk sjukdom som drabbar personer som är mitt i livet, personer i åldern mellan 20 år och 40 år. Sjukdomen är relativt sällsynt i Finland och man beräknar att ca 7000 personer har diagnosen. Sjukdomen är kroniskt och det finns ännu inget botemedel för den.  Man brukar kalla MS för "den objudne gästen", dels för att den stannar resten av livet men också för att den inte bara påverkar den drabbade utan även familj och vänner.  Det är även oklart hur den uppkommer men man tror att miljöfaktorer och arvsmassan spelar roll i insjuknandet. Vid MS sjukdom arbetar immunförsvaret felaktigt mot ryggmärgen, hjärnan och nerverna och skadar dem.

MS gör att de vita blodkropparna angriper nervernas skyddande myelinskidor och gör att inflammationer bildas, läker inte dessa inflammationer riktigt så bildas även ärr på nerverna. Det är även det som gett Multipel Skleros sitt namn, som betyder många förhårdnader. Sjukdomsförloppet varierar och progressiviteten för sjukdomen kan variera från ett snabbt förlopp till flera år med endast symptom. Symptomen för MS kan variera, vilket betyder att dessa symptom kan uppträda men de behöver inte göra det: förlamningar (pareser), spasticitet, koordiantionsstörning (ataxi), känselnedsättning, synstörning, artikulationssvårigheter, problem vid eliminering (tömning av urinblåsan men även gällande avföring), sexuell funktionsnedsättning, kognitiv påverkan (nedsatt intellektuell förmåga) och trötthet.

Sjukdomen går ofta i skov bättre och sämre perioder. Man har även sett att symptomen kan uppträda attackvis och uppkommer då genom en typ av kortslutning mellan två nervbuntar som skadats. Denna typ av attackvist uppträdande symptom kallas proxysmala. Det finns flera olika typer av proxysmala symptom, exempelvis krampaktig sammandragning av muskulaturen i någon extremitet. Denna kramp kan hålla på i ett tiotalsekunder och vara smärtsam, men den behöver inte vara det. Andra proxysmala symptom kan vara attacker av klåda, förändradkoordination eller attacker av smärta. Man har även kunnat påvisa att värme eller ökad kroppstemperatur kan försämra en person med MS tillfälligt. Detta beror på att nervfibrernas ledningsförmåga försämras av värmen men de återgår till det normala när temperaturen normaliserats. När sådant händer kan man kalla det för sk. falska skov eller pseudoskov, detta för att skilja dem från riktiga skov och nya MS-angrepp.